What a day!

201111301003 (MMS)

Fy vilken dag jag har haft! Som en bra start sov jag riktigt dåligt inatt. Dels för att det var konstigt med nya lägenheten och dels för att katterna var oroliga och levde om. 
När jag tog mig upp, vid 9, fick jag först besök av granne-Emelie som inspekterade lägenheten. Efter det promenerade jag in till gamla lägenheten och började städa, vilket jag fick fortsätta med fram tills för en timme sedan ungefär! Fytusan! Jag som hatar att städa i vanliga fall liksom ;) Som om inte det var nog så gjorde det att jag inte hann åka ut och häst-mysa idag, men det får jag ta mig tid till imorgon. När vi väl städat klart tänkte vi haka ihop soffan och kolla på the walking dead. Det var ju bara det att det inte gick att få på benen på den, hur man än försökte. De lovade oss att vi skulle slippa skruva och ha oss, men när vi öppnade upp förpackningen var inget förborrat och det går inte att få dit benen ens med skruvdragare... Jag blev lite bitter ikväll med andra ord ;)


Flytten är klar, nya soffan (som troligtvi...

201111291002 (MMS)

Flytten är klar, nya soffan (som troligtvis blev åt fel håll) är hämtad och nu ska hela vårat 13-mannacrew unna oss god mat! :)


Today is the day

Idag flyttar vi!

Jag var uppe fram till midnatt igår och skurade köksskåp, packade samt tvättade allt tyg man kan tänkas hitta i lägenheten. Mange var iväg och lirade bowling med sitt skiftlag från jobbet, så hade det inte varit för jocke så hade jag fått vara ensam med arbetet - tack igen :) Nu är i alla fall badkar och köksskåp skinande rena och nästan hela lägenheten i lådor! Det underlättar dagens arbete lite!

Nu ska jag försöka få tag på min handledare inför VFUn, sen blir det åter till grovgörat igen! ;)

Brought down by feelings of regret. Again your mind has failed the test

Ojojoj, nu har jag huvudvärk vill jag lova!

Det blev nämligen precis som i mina mardrömmar - vi kom till lägenheten och den var totalsunkig! Tapeterna i alla rummen såg rent utsagt fördjävliga ut (den som bodde där innan hade så mycket uppa på väggarna att man inte såg det innan) och golvet i vardagsrummet var trasigt och med spikar uppstickandes ur sig. I köket var färgen på luckorna avskavda och det var så skitigt så jag ville spy. Några saker visste vi dock sedan tidigare och var säkra på att vi skulle få tillfixat, men jag fick ändå stans ångest på plats och började ångra flytten. Men efter att ha pratat med fastighetsvärden som lovat att de ska rusta upp renovera lägenheten ordentligt känns det numera riktigt lovande! Den saneras även just i detta nu.

Lägenheten i sig är ju riktigt bra utformad, så jag får helt enkelt se det som ett spännande projekt. För att peppa mig själv lite extra till att hålla humöret uppe när det ser ut som det gör för tillfället så ska jag dokumentera renoveringen med bilder, för att se hur processen går framåt :)

The darkside of the doormat is the one your shoes have frayed

Idag har jag gjort någonting som var helnytt för min del - jag har nämligen varit på dagis!

Vi har i skolan fått till uppgift att göra en fältstudie där vi observerar barn i deras friska vardag, kopplar detta till teorier och fakta och sedan sätter ihop en liten analys utifrån detta. Jag var livrädd imorse när jag skulle iväg, då jag nämligen är totalt handikappad när det gäller andra barn än de som tillhör familjen. Jag vet liksom inte vad jag ska säga eller göra! Detta är min omgivning mycket medvetna om, varpå jag bara behövde säga ordet dagis innan jag möttes av gapskratt ;)

Nåväl, det gick i alla fall över förväntan! Jag följde med Natta till det dagiset hon jobbar på och fick då även en ursäkt för att träffa henne lite extra :) Barnen var supersöta och det tog väl bara en liten stund innan jag vågade mig på att prata med dem - sen var man populär! De följde faktiskt mig bort till grinden och vinkade hejdå när jag gick ;) Nu känns det som om jag fått ett litet hum om hur de fungerar... Tror jag :p

Step it up!

Idag blev det träning i form utav ett step-pass!

Jag blev sällskapad av Emelie, som jag för övrigt blev väldigt glad över att träffa då hon varit miss upptagen med nytt jobb på sista tiden och inte haft tid med stackars Linda ;) Passet var riktigt roligt i vanlig ordning och jag hade supermycket ork i kroppen, trots att jag spenderat dagen med att packa, tvätta och städa! För att öka intensiteten ytterligare så ställde jag int step-plattan på högsta nivån, så idag har min kropp fått arbetat ordentligt ;)

Nu blir det åter till packandet en stund, med hjälp av fru och Tobias, innan jag ska krypa ner i soffan och titta på Dexter med frugan :)

Fool our thoughts as though we're free

Idag är det på med packarhandskarna som gäller!

Idag ska resterande delen av lägenheten ner i lådor och det ska börjas flyttstädas på de ställen vi kan! Jag tror jag håller på att noja sönder inför flytten, för jag har drömt så konstiga mardrömmar om det hela natten... Ett exempel var att vi kom dit och att lägenheten var jättesunkig och att de inte ville fixa iordning den åt oss. Vilka bekymmer... ;)

Nähe, det är väl dags att väcka frugan & sätta igång antar jag!

I may be staring at a lethal sight

Nu sitter jag äntligen ner en stund, efter att ha åkt fram och tillbaka hela dagen och handlat saker till våran nya lägenhet.

Vi började tidigt i morse med att åka och låna en lite större bil (Manges föräldrars) och sedan bege oss av mot Linköping och IKEA. Där spenderade vi förmiddagen med att handla på oss lite grejor samt drömma lite ytterligare om saker vi vill förverkliga vartefter vi bott in oss lite - supermysigt! Det värsta är väl att behöva vänta, det är inte våran starka sida ;) Båda två är så pass otåliga att när vi väl hittat saker vi vill ha/vill göra - så ska det ske direkt! :P

Det blev några fler butiksbesök samt lite mat när vi väl var i stan, sedan åkte vi hem och lastade av. Efter en morgon i högt tempo fick det i alla fall bli en liten energiåterhämtare i form av en halvtimmes kramande i soffan. Det var så skönt att bara ligga där, utan tv eller annat som störde och bara hålla om varandra, halvsova och lyssna på frugans hjärta en stund :) Efter det var jag verkligen redo för del 2 av dagen :D

Nisse kom förbi och hämtade mig, varpå vi tog ett varv på stan samt maxihuset. Jag jagar nämligen lite olika textiler till lägenheten och eftersom jag är fruktansvärt petig med att få saker precis som jag har tänkt ut i mitt huvud att de ska se ut, så förstår ni nog att det tar lite tid att hitta just det jag vill åt ;) Det blev några affärer med andra ord, hehe...

För att fortsätta babbla på om vardagen så kan jag ju även berätta att Magnus och jag var ute på en riktigt mysig date igår! Vi hade bokat bord på Butlers, där vi åt supergod mat samt även satt kvar ett tag efteråt och drack kaffe (ja, det kanske ni förstod att jag inte gjorde) och pratade framtidsplaner :) Efter det gick vi på bio och såg på Breaking dawn. Det blev en riktigt bra bioupplevelse. För det första fick jag gratis popcorn och dricka för att jag numera är guldmedlem i bioklubben (ja... vi går på bio ofta). Gratis är ju liksom alltid gott! För det andra unnade vi oss plus-stolar, vilket alltså är större och bekvämare stolar med extra mycket utrymme både framför och bakom - helt klart värt pengarna, för fy så skönt man satt! Inget behov av att skruva sig till höger och vänster den här gången inte! För det tredje var faktiskt filmen förvånansvärt bra. Det var lite segt i början, men sen blev det mer action i det hela vilket föll både mig och frugan i smaken! Jag hade faktiskt ingen aning i förväg om vad filmen skulle handla om, vilket gjorde det hela lite roligare. Nu såhär i efterhand tänker jag på vilken bedrift det måste ha varit att ha lyckats med det, så som alla tjatar om dessa filmer ;)


Nu ska jag och fru Karlsson se på Ace Ventura och förbereda oss för en riktig hårdkörardag med packning imorgon! På tisdag säger vi ju hejdå till denna lägenhet! :)

They may take me but never take us all

Här ska ni få en liten sak att tänka på idag:

Att hata och ogilla tar jäkligt mycket energi.
Att däremot älska och tycka bra om saker ger jäkligt mycket energi! :D

Vilket föredrar du? ;)
Jag vet i alla fall att jag i 99 fall av 100 väljer det sistnämnda :)

Just stopping by

Idag är det full fart och inte mycket dötid som gäller!

Blev väckt imorse av att storasyster ringde och meddelade att hon var på väg till Norrköping och minsann ville ha mitt och Manges sällskap, så det var bara att göra sig iordning och åka bort till Ingelsta för att möta upp henne, Danne och lille Isac. Det blev fika och lite affärskikande, men sen var jag tvungen att åka till skolan för att öva syrgasbehandling och sugning av övre luftvägar.

Vi fick även reda på att vi får nycklarna till lägenheten på måndag, så nu har vi börjat panikpacka lite smått här hemma. Ett avbrott blir det dock om ca en timme, då vi har bokat bord på Butler's. Det blir en mysig restaurang&bio-dejt ikväll med andra ord! :D

It feels like a weight lifted from my shoulders

Idag har jag två bra saker att berätta om!

För det första åt jag julskinka till frukost! Det ni! ;) Jag vet inte vad det är som gör det, men jag tycker det är så fruktansvärt gott. Så nu vet ni det ;)

För det andra så hade vi HLR för barn idag. Det var som vanligt min ambulansidol som stod för handledningen och denna dag var jag fast besluten över att våga ta mig i kragen och säga tack! När färdighetsträningen var över stannade jag därför kvar en stund och pratade med honom gällande praktik och utbildning inom ambulansen, för att sedan faktiskt våga säga det jag velat säga i 6 års tid - nämligen att jag inte hade varit där jag var idag om det inte var för han och hans arbetskamrater.

Som tur var tog han det precis som jag hade hoppats: han mindes vilka jag och min mamma var och han blev jätteglad för att jag tog upp det med honom :D Bara för att jag var jag fick jag även ett löfte som gjorde mig så otroligt glad i hela kroppen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, men jag tänker faktiskt inte säga vad det var ;)

Att få ha gjort detta känns så enormt lättande. Det känns som att det var ett steg jag behövde ta för att kunna ofrtsätta sträva framåt och glömma det som ligger bakom. Jag kommer alltid att ha det med mig på ett eller annat sätt, men jag ska jobba hårt för att inte låta det ha någon påverkan på mig. Detta var ett steg på vägen, både för mitt mående och definivt mot att våga göra saker jag vill. Man ångrar sig så mycket om man inte gör det och känslan man får när man väl tagit steget är helt underbar!
Jag är med andra ord riktigt nöjd idag! :D

Gratis SKYR!

För er som inte hunnit testa denna underbara yoghurt ännu, tänkte jag dela med mig av detta!

https://apps.facebook.com/enbitavisland/?ref=bookmarks&count=0&fb_source=bookmarks_apps&fb_bmpos=3_0

Där kan ni få en kupong på ett gratis smakprov :)

Where are you?

Förresten.... Har min kommentarsfunktion möjligtvis gått sönder??? ;)

Jag upptäckte det att nuförtiden singlar det inte in många kommentarer, trots att ni är många som läser. Förr var det fullt av dem, både trevliga och mindre trevliga. Det gör det hela lite roligare. Med detta inlägg vill jag gärna uppmana till att tycka, tänka och kommentera, men även ta reda på vad det är som gör att ni inte skriver så mycket längre :)


Klicka gärna i ett alternativ och svara. det är som vanligt helt anonymt :) Vill ni lämna en kommentar under så får ni ju självklart göra det ;)

webvoter-omröstning
Varför kommenterar inte du?

Det funkar inte
Det är för jobbigt
Du skriver inget intressant
Jag vet inte vad jag ska skriva
Jag vill inte synas på bloggen
Jag är rädd att du ska bli arg
Annat (lämna gärna kommentar)

Se resultat

I feel their stare from miles, haunting every step

Jag tror det var länge sen hjärtat slog så hårt av nervositet att jag trodde det skulle hoppa ut ur bröstet på mig!

Hela dagen igår var jag helnere och orolig, för jag var bombsäker på att nu hade jag minsann kuggat min första tenta. Det var inte en härlig känsla vill jag lova! Fick nämligen meddelande av en klasskompis som trodde hon hade fått sitt resultat igår, och då jag inte hade fått mitt rasade hela världen samman. Får man inte resultatet samma dag som övriga brukar det nämligen betyda att man är underkänd (vi har bara G och IG).

Magnus försökte stötta mig på alla vis, få mig att se det från en ljusare sida och var själv övertygad om att det skulle dyka upp ett godkänt snart, men jag kunde inte riktigt ta till mig det. Två av mina andra klasskompisar hade inte heller fått resultatet, vilket gjorde att jag försökte lugna mig lite och inse att det kanske inte var kört. Men ni vet ju hur jag är ;) Jag trissar upp mig själv direkt!

Nu på morgonen vaknade jag av ett sms. Sanna hade skrivit att resultatet hade kommit nu. Jag tror aldrig jag varit så snabb upp ur sängen! Jag sprang till datorn, klickade in mig på studentportalen och skulle titta. Men jag vågade inte trycka på resultatknappen. Jag var så rädd för att jag inte skulle hitta något betyg den här gången heller. Efter några djupandningar vågade jag, och där satt det ett väldigt vackert G. Fy så lycklig jag blev!

Jag vet att jag med all säkerhet kommer att kugga någon gång under utbildningens gång och jag måste ju lära mig att det inte är hela världen. Men jag har så pass höga krav på mig själv att jag vet att jag skulle se mig själv som ett misslyckande om det nu blev så. Fy vad jag bävar inför den stunden!

And what do all the great words come to in the end, but that? I love you. I am at rest with you. I have come home

En tanke brukar slå mig, som gör mig alldeles pirrig i hela kroppen. Den kryper fram ibland och får mig att dra på mungiporna varje gång. Den får mig att med jämna mellanrum fyllas av en så underbar känsla att jag gärna håller kvar den och bara låter kropp och sinne stanna upp en stund.

"Jag får somna med mannen i mina drömmar, varje kväll. Jag får vakna upp i hans armar, varje morgon. Jag får känna hans doft, som bara doftar som han - varje dag. Jag får möta hans läppar med mina och se dem uttala 'jag älskar dig'... Jag får spendera resten av mitt liv med honom. Han med stort H. Han jag drömt om så länge"

Jag kan inte förklara det bättre än ren och skär själaglädje! Jag kan fortfarande inte släppa denna lyckliga "det är för bra för att vara sant"-känsla, och jag vill aldrig göra det heller. Jag älskar hur hela min kropp fylls av värme så fort han rör mig. Hur jag ler med hela ansiktet så fort jag ser honom och hur han helt och hållet gör mig förstummad ibland. Jag hittar inte orden för allt fint han gräver fram inom mig. 'Jag älskar dig' känns inte ens nog. Det jag jag vill få ut är så mycket mer än så. Han får mig att sväva i det blå! Och som jag sagt tidigare så planerar jag inte att komma ner. Jag trivs där jag är :) ♥
I love you not only for what you are, but for what I am when I am with you.
I love you not only for what you have made of yourself, but for what you are making of me.
I love you for the part of me that you bring out

Rose the one

Gissa om jag vill lägga vantarna på denna parfym?!
...Det är ju trots allt världen vackraste kvinna som är dess ansikte utåt :D

I found the safest place to keep all our old mistakes

Nu har jag precis kommit hem från en sväng på gymmet tillsammans med Jossan. Hade sådan träningsvärk i armarna när jag vaknade, så idag blev det enbart ben, rumpa och mage som fick arbeta! Det blev lite intervallcykling (en nivå upp idag), sneda utfallssteg, knäböj med vikter, step up med vikter och diverse magövningar.

Nu ska jag återgå till flyttpackandet. Dock är jag lite stressad över att vi fortfarande inte har någon aning om när vi får nycklarna. Vi skulle troligtvis få dem tidigare än den första (Både mange och hans pappa, som ska köra, jobbar nämligen då) och nu när det börjar närma sig blir man lite orolig. Men det blir väl jag alltid, så det hör ju inte direkt till det ovanliga ;)
Katterna tycker att det är superkul att springa bland lådorna

Searching for the way, push harder everyday. But I'm scarred, by barriers placed in my path

Då var även dagens träningspass avklarat! :)

Det blev tuff intervallcykling följt av en hel del armstyrka och lite backlöpning som avrundning på det hela! Riktigt skönt! Dock känner jag att jag inte fått tillbaka samma ork i kroppen som jag hade innan jag blev sjuk, men det borde gå hyfsat snabbt att jobba tillbaka. Det är så frustrerande att inte kunna pusha sig till sin vanliga nivå utan att bli helt vimmelkantig. Men jag antar att det kommer ;)

Nu ska jag faktiskt ha en riktigt slapp tv-kväll och käka en ölkorv! Mange åkte precis iväg på nattjobb, så tråkigt nog får jag avverka den ensam! Det ska nog gå att få en härlig kväll ändå ska ni se! :)

I can see the finish line

Sådär! Då var det sista tuffa momentet på ett par veckor avklarat! SKÖNT!

Nu har vi "bara" HLR för barn, fältstudie, praktik och den stora terminstentan kvar denna termin! Dock har vi inget lov mellan terminerna, så det är bara att ladda inför nästa drabbning - som jag idag fick veta kommer innehålla massor utav patofysiologi! :D Terminstentan kommer att bli tuff. Den innehåller allt som vi läst under denna termin, så det gäller att plugga som en galning under den närmsta tiden.

Imorgon, då tänker jag i alla fall ta en dag ledigt ;)

My sweet revenge

Hämnden är ljuv... Skitskalle ;)

Lucky me!

Har jag någon gång berättat hur mycket jag tycker om min kära vän Nisse?
Idag gör jag det liiiite extra mycket.... ;)

Hihi, idag är en bra dag :D

20111121992 (MMS)

Hihi, idag är en bra dag :D


Tension is pulling me in all directions, and all of these problems use me as their own

Nu sitter jag och förbereder mig inför 4 timmars opponeringsseminarium i eftermiddag!

Vi ska få kritik på våran rapport samt försvara den, men även granska och ge feedback på en annan rapport. Utöver detta ska vi läsa igenom övriga rapporter som ska delta samt förbereda frågor till dme. Jag har lite att göra med andra ord, eftersom jag valde att vila lite i helgen! Direkt när jag kommer hem, klockan 5, blir det till att plugga som en galning inför morgondagens basgrupp och kommunikationsseminarium.

Ingen träning för min del denna dag! Det finns inte en chans att jag hinner med. Dock är väl det lika bra, för jag har fortfarande ont i kroppen sedan i lördags ;) Det är inte lätt att vara vek! :P
Ännu en fin bild från helgen ;)

I want to be known for my hits, not just my misses

Vilken kväll vi hade igår!

Jag älskar när det blir så lyckat! Att bara få skratta av sig och vara totalt bekymmersfri i några timmar, tillsammans med underbara människor. Ett plus i kanten var att denna underbara skara även innehöll min syster denna gång, vilket gjorde det hela lite extra kul! Kvällen blev som vanligt fylld med bus och galenskaper och man vaknar alltid med kramp i skrattmusklerna dagen efter! Enda minuset var att Magnus bara hann vara med en kort stund då han skulle upp tidigt och jobba, annars var kvällen fulländad!
Katten är obligatorisk detalj när man posar ;)
Haha priceless bild! Jocke ramlar från soffryggstödet och drar med mig i fallet ;)

Gustav och syster :)

Sötaste systrarna i stan :D

Min BFF! :D


Jag orkar inte vänta medans alla skålar - så jag tjuvstartar istället ;)

Jag har alltid sagt att han är galen - nu finns bildbeviset ;)

Vi är så vackra :D

posarna ;)

...Nu blev fotot bättre ;D

Vi gjorde en fin säkerhetshjälm till Figge. Han brukar ju ha en förmåga att klanta sig - så nu gick han säkert under kvällens gång ;)

När vi festar blir det alltid massa bus och fiffigheter! Denna gång gjorde jag bland annat iordning lite frukost till nisse, som han hittade när han kom hem på natten ;)


Morgon-ligan ;)

20111120991 (MMS)

Morgon-ligan ;)


The fighting rages on and on. To challenge me you must be strong

Det var ju tur att jag skrev "tilltänkta schema" förut. Jag brukar nämligen aldrig följa mina egna planer. I alla fall inte när det kommer till träningen ;)

När jag kom till gymmet sprang jag först två kilometer i ökande takt för att komma igång i kroppen. Dock kände jag att jag hade svårt att pusha mig själv idag när jag var ensam, så jag bokade in mig på ett fuego-pass som startade 5 minuter senare. Det blev tufft, då jag alltid går ut så hårt och denna gång inte tänkte på att jag precis börjat starta igång kroppen igen efter alla sjukor, och jag började sega ihop rejält mot slutet. Gav upp gjorde jag däremot inte! Jag kämpade mig igenom passet, men sen fick det räcka efter det.

På vägen hem svängde jag förbi ica, och hittade där till min stora lycka en Skyr-yoghurt! Som jag har letat! Detta är nämligen en isländsk yoghurt som precis kommit till Sverige. Den är supergod, fylld av proteiner och riktigt mättande! Perfekt efter träning ;)
Självklart blev det blåbär för min del ;)

These feelings can't be right. Lend me your courage to stand up and fight

Jag lever, och jag har inte blivit galen ;)

Känslorna som dök upp igår kom bara som en chock och det blev alldeles för mycket för att kunna hålla det inom mig. Efter att ha pratat av sig med både syster (som ju genomlevt samma sak) och Magnus så känns det idag bättre. Jag tror bara jag behövde få ur mig det som legat gömt så länge. Såna saker jag inte vågat tycka eller säga högt tidigare. Det lättade på trycket något otroligt.

Jag har sett att ni har lämnat en hel del kommentarer, och det är jättegulligt av er. Dock kommer jag tyvärr inte publicera dem. Det kanske låter jättekonstigt i era öron, då jag brukar tjata på att ni ska tycka till lite mera och att jag inte lägger ut dem när ni väl skriver, men detta inlägg var helt och hållet för min del. Jag ville inte göra det till någon form av pity party, utan jag ville bara ventilera. Det är absolut inte för att vara otacksam på något vis, så snälla ta det inte på fel sätt. Ni är underbara alla därute, det ska ni veta!

Nu ska jag ta mig i kragen och promenera ner till gymmet för att få något vettigt uträttat. Idag står löpning och rumpträning på det tilltänkta schemat! Måste ju ha en snygg häck att svassa med i sommar ;) Efter det kommer jag att gräva ner mig i plugg inför måndagens opponering! Vill hinna så mycket som möjligt idag, då jag kommer att vara hängig imorgon som eftereffekt av att parta hos Nisse ikväll. Sen ska man ju hinna flyttpacka också... Fullt upp! ;)
På med smilet - sen kör vi :)

Didn't see that one coming

Denna dag har rört upp många obehagliga känslor inom mig. Känslor som jag inte tillåtit mig själv att känna på flera år. Känslor som jag faktiskt till en viss mån hade glömt bort att jag haft inom mig.

Det var i samband med en skoluppgift, som jag i förväg inte alls trodde att jag skulle ha problem med, som känslorna kastades på mig helt utan förvarning. Vi pratade om barn som far illa, och jag som hade läst en bok i förväg om en flicka med en utvecklingsstörd mamma trodde bara att de känslorna som skulle bubbla upp var empati - men där hade jag fel. De andra grupperna hade nämligen läst varsin bok som speglade min livshistoria. När de då pratade om sina böcker och om hur fakta visar på hur personer som växt upp på detta vis får tampas med depressioner, ångest, otrygghet, oförmåga att lita på andra, bekräftelsebehov och beroende av andra personer - då kom det hela över mig som ett slag i magen. Det kändes som att de satt och beskrev mig i egen hög person och plötsligt började massa minnen, som jag inte ens visste att jag hade, skölja över mig.

Jag känner mig för stunden riktigt ledsen, men mestadels arg. Arg på hur allt har varit och arg på att jag ska behöva leva med det här i bagaget resten av livet. Arg för att jag trots ständiga försök inte lyckas lägga detta bakom mig och se det som något jag blivit stärkt av. Arg på att jag aldrig fått vara just arg för det som har hänt. För att jag aldrig kunnat lägga skulden på den som burit den, utan istället har lagt den på mig själv eller folk runtomkring. Jag har aldrig vågat, för jag har sedan yngre år blivit uppskrämd med att hon kan dö när som helst. Och en utskällning är ju inte det sista man vill att någon ska ta med sig i graven. Den rädslan håller mig fortfarande ifrån det än idag... Även rädslan om att det ska få henne att ta livet av sig, för det vill jag inte hållas ansvarig för.

Jag är samtidigt fruktansvärt avundssjuk. Avundssjuk på de som haft en fin och trygg uppväxt. Som inte har haft större problem än att man tappat glassen på backen eller att föräldrarna inte har haft råd med en ny cykel. På de som kan sitta och bli chockade över att få höra att sånt här händer, för de inte tidigare har förstått hur pass utsatta barn kan vara - och hur sårbara de blir när de inte förmår att ta hand om sig själva och den som har till ansvar att göra det inte är kapabel till det. Jag känner ingen ilska gentemot dem, men jag är fruktansvärt avundssjuk.

Att växa upp för fort har inga fördelar. Att behöva agera mamma åt sin egen mamma är traumatiskt och gör att man missar sin tid att få vara barn och leva bekymmersfritt ett tag till. Att redan som liten behöva oroa sig för ekonomin, att ligga vaken hela nätterna för att lyssna så att sin mamma andas och sedan behöva ta skit under skoldagen av folk som inte förstår varför man inte hänger med - det sätter sina spår. Eller att leva i rädslan om att ens förälder kanske dör när man inte är hemma eller om man har råkat somna - och det då är ditt fel för att du inte var där...
Det är aldrig okej för en vuxen att lägga över det ansvaret på sina barn.

Fan ta dig mamma för att du utsatte oss för det här! Fan ta er alla som såg vad som hände men inte gjorde ett skit för att hjälpa oss barn ur situationen! Fan ta den idioten (idag får jag säga så), som efter att ambulansmännen tagit tag i saken och anmält, stod och skulle sparka in min dörr och slå ihjäl mig - för att även detta var mitt fel! Fan ta alla dessa känslor som vägrar släppa sitt grepp om mig...

Finally!

Sådär, då har man faktiskt gjort dig lite nyttig på annat håll och tränat ut aggressionerna tillsammans med Emelie!

Det fick dock bli en lite halvlugn träning med mestadels styrka (endast 20 minuter på cykel) där jag la fokus på armarna. Men det var riktigt skönt att kunna ta sig igenom en och en halv timma utan att behöva lägga ner för att man mådde dåligt. Istället fick jag sluta träna för att skjutsarfrugan väntade på mig.

Nu hoppas jag på att jag vaknar frisk imorgon och kan köra ett till träningspass på lördag! Jag ska komma igång igen! :D

And don't you tell me you know we're destined. You won't convince me, I won't listen

Usch, jag behöver verkligen helg nu! En riktig helg, med riktig avkoppling och riktig sömn!

Förra helgen blev det inte mycket vila av då jag hade tentan framför mig och även denna helg kommer vara fylld med plugg då vi ska ha opponering utav våra rapporter på måndagen. Då dagarna denna vecka går åt att förbereda sig inför morgondagens basgrupp och seminarium om barn som far illa innebär det att även denna helg kommer att gå åt till att gräva ner sig i plugg. Shysst upplägg - tack universitetet :(

Jag känner mig så totalt utpumpad. Jag har konstant huvudvärk, vill somna så fort jag sätter mig ner och är idag irriterad i hela kroppen. Det sistnämnda för att jag känner att jag inte räcker till. Jag hinner verkligen inte göra allt jag vill hinna göra och det gör mig så otroligt frustrerad. Jag vill inte komma till skolan och vara dalvdant påläst, men jag vill inte heller sitta vaken hela nätterna för att tiden ska räcka till. När jag väl sover drömmer jag mardrömmar om både tentor, skoluppgifter och praktik...

Denna termin är så himla proppad med stora uppgifter som går in i varandra, så jag förstår inte alls vart de har tänkt sig att man ska hitta tiden? Jag tog en dag ledigt igår från plugg, men efter att jag skrivit blogginlägget fick jag dåligt samvete och satte mig och pluggade den tiden jag hade kvar ändå - för jag visste att jag annars skulle få sota för det senare. Dock verkar det inte spela någon roll, för jag är lika stressad idag trots det. Skit...

Rebooting my system

Idag har jag gjort precis som jag hade lovat mig själv - jag har tagit mig ett pluggbreak!

Istället gick jag upp tidigt och for iväg för att spenderade några superavkopplande timmar med Sandras härliga hästar! Jag kom hem runt 4 igen, och då var jag så mör i kroppen att jag var tvungen att lägga mig i badet och vila/värma mig en stund! Jag är ju sällan eller aldrig utomhus såhär års. Dels på grund av att jag pluggar så mycket och dels för att det är så kallt att jag inte förstår vad jag ska ut och göra ;) Tror min stackars kropp fick sig en liten chock! :D

Jag hann i alla fall med att motionera tre hästar. Eller, egentligen var det nog de som gav mig lite motion känner jag i efterhand. Vi får väl se vem av oss som promenerar stelast imorgon ;) Jag har i alla fall redan skapligt ont i bakdelen! :P Hur som helst så var det riktigt roligt! Tänkte inte på skolgöra en enda sekund (ja, om man räknar bort de gångerna jag kom på mig själv med att faktiskt inte tänka på det samt nämnde det för Sandra), utan njöt bara av stunden!

Mange plockade upp mig på vägen hem från jobbet och nu var tanken att han skulle bjuda mig på plankstek. dock somnade den utmattade kraken i soffan, varpå det är jag som får stå för matlagningen ;)
Mysiga Dimma, som idag valde att testa mitt tålamod lite. Det räckte dock med att vara söt och rar i stallet sen så låg hon på plus-sidan igen ;)

Just breathe

Nu har jag äntligen lite untrymme att bara... Andas...

Jag hann bli supernervös innan tentan och när vi satt där med papprena framför oss och skulle få reda på vilket moment vi skulle skriva om/genomföra så hade jag nästan panik. När jag sedan öppnade papprena och såg att det stod PVK (inläggning och koppling av trevägskran) drog jag en lättnadens suck! Stick är det jag övat mest på och komplikationerna/indikationerna/lagarna känns klara runtikring, så det kändes som jag fick någonting där jag hade bra förutsättningar.

Självklart minns jag knappt hur det gick under själva genomförandet, jag var så nervös att hjärnan slog av, men klasskompisarna som var i samma rum sa att de tror att jag klarade mig för att det gick bra. Nu är det bara att hålla tummarna i två veckor och hoppas på att det är ett positivt resultat som dyker upp!

This common place is so lazy, old, and tired

Nä hörrni, detdär gick ju inte så vidare värst bra!

Jag mötte upp Jossan, promenerade till gymmet och möttes där av en folkmassa som lättast kan jämföras med den mängd människor som samlas när det går att handla billigt någonstans (ex. mellandagsrean)! Trots detta hittade vi varsin ledig cykel och trampade i ca 20 minuter innan vi gick över på styrketränging. Efter att ha tränat triceps tog det dock totalstopp för min del. Jag blev hängig och fick spränghuvudvärk, så det var bara att ge upp!

Jag ringde och snyftade lite till frugan, som var mitt inne i chinchillabursbyggande hemma hos Johan men som sött nog ställde upp och skjutsade hem mig. Så nu sitter jag alltså återigen här och surar över att jag inte kunde träna ordentligt. Att det ska vara så omöjligt att få hålla sig i form! ;)

A week later

Nu ses vi äntligen igen, efter att ha varit ifrån varandra i en hel plågsam vecka!
Jag har saknat dig - gymmet!

Father's day

Då har man hunnit med lite trevligheter även under denna eftermiddag!

Mange kom hem från sitt rep och gav mig ett väldigt efterlängtat avbrott på studierna straxt innan 6, varpå han kom med förslaget om att vi skulle åka ut till hans föräldrar och fira fars dag lite. Toppenidé tyckte jag, som tyvärr endast hade kunnat gratta min egen far via telefonen och därför tänkte att jag kunde lån-fira Manges pappa istället! Så, sagt och gjort, köpte vi med oss ett par trisslotter och åkte ut.

Som vanligt hade vi en riktigt trevlig stund med mat, fika och småprat. Vi satt och diskuterade gamla resminnen och bland annat fick jag skratta gott åt deras Frankrike-historia, som innehöll allt från magsjuka med tillhörande pinsamheter till offentliga pissoarer och pubrundor! Utöver detta började vi även diskutera en möjligt kommande fjällen-resa i vinter, tillsammans med svärföräldrarna samt några utav grabbarna! Superkul :)

Nu ska vi avsluta dagen med att soffhänga! Det har jag nämligen hört att man får unna sig på söndagskvällar ;)
Tycker att bilden är mycket passande till samtalsämnet som löd kring matbordet ;)

Which came first, the music or the misery?

Hej och ursäkta frånvaron!

Jag har stresspluggat större delen utav dagarna sedan i torsdags, för det är ju som jag tidigare nämnt dags för examinering i medicinsk teknik på tisdag och jag vill vara väl förberedd. Nu känner jag att den praktiska delen sitter rätt så bra i alla fall, men jag har mindre koll på teori kring momenten samt alla dessa lagar som finns till höger och vänster. Nåväl, det ska man väl kunna snappa upp innan dess hoppas jag!

Igår hann jag i alla fall med att ha en lite mysigare hemmakväll tillsammans med frugan! Vi käkade tacos, tittade på Greys anatomi och tog sedan en match i alfapet. Jag vann ganska stort, och då han varit så kaxig i förväg valde jag att gnugga min härliga vinst i nyllet på herrn genom att dra igång "we are all the winners" och "The winner takes it all", samtidigt som jag dansade en bedårande segerdans och fulsjöng :) Ganska butter blev han - men han kunde dock inte hålla sig för skratt ;) Success!

Efter tentan på tisdag ska jag faktiskt unna mig en hel onsdag utan ett enda pluggbestyr - det har jag förtjänat! :)

Denna helg är jag och sanna riktigt duktig...

20111113990 (MMS)

Denna helg är jag och sanna riktigt duktiga! Större delen av dagarna spenderas med övning i skolan :) Vi ska bli duktiga sjuksköterskor :D


Raise your head and taste the courage

Vet ni, att det är en riktigt bra känsla - dethär att vara påriktigt lycklig!

Visst att jag ibland är stressad över skolan, blir upprörd över saker eller frustrerad när något inte går som planerat - men i grund och botten så har jag en så himla bra känsla i kroppen! Just nu finns det inga negativa saker i min tillvaro, allting känns så himla rätt! :D Jag trivs med min utbildning (även fast den ibland tar kål på mig), jag kunde inte önska mig bättre vänner, jag tar vara på min fritid och sist men absolut inte minst så har jag en så underbar hemmasituation med en supersambo som jag bara kunnat drömma om innan!

Ni anar inte hur skönt det känns att komma från stök och kaos till att bo i lugn och ro, utan massa onödiga konflikter. Ingen som skriker och gapar eller får en att känna sig värdelös. Ingen illvilja eller kontroll. Bara glädje, samarbete och härlig stämning :) Magnus har faktiskt gett mig den finaste gåvan man kan få av någon - han har lärt mig att älska mig själv, och att inse att jag har ett värde och därför inte förtjänar att bli trampad på eller bli intalad att jag skulle vara värd sämre än det jag har.

Ibland ser jag tillbaka och tänker på vilken dyster liten person jag för bara några år sen var, och det gör mig ännu mer tacksam för vad jag har idag.

Då var jag ständigt orolig, hade inget självförtroende med något, jag var missnöjd med mycket - både hos mig själv och andra/med annat, jag var lättirriterad, osäker och kände mig ständigt ensam och fick för mig att jag var illa omtyckt. Jag kämpade så hårt för att göra andra nöjda att jag glömde bort att faktiskt se till så att den som egentligen borde vara viktigast mådde bra - jag själv.

På något sätt känns det som att jag med lite pepping utifrån har börjat komma till insikt med att det inte är bra att försöka behaga andra hela tiden. Duger man inte som man är så ska man väl inte lägga ner energi på att försöka få någon att tycka annorlunda? Man kan ju inte vara någon annat än den man är. Man kan försöka ändra sig, men i grund och botten är man ju alltid sig själv - och har de tankar och känslor som man har. Och varför ska man krypa för någon man till exempel tycker beter sig illa och man egentligen inte tycker är en vidare värst bra person, bara för att man är rädd för att inte vara omtyckt? Man behöver för den sakens skull inte hata eller tycka illa om någon man inte fungerar med, man behöver bara acceptera läget.

Även fast jag inte egentligen kan intala mig själv det som så många andra säger till mig: "man kan inte vara omtyckt av alla", "man kan inte hjälpa alla" & "Man kan inte vara alla till lags", så är det ändå det jag vet att man måste lära sig att leva med. Och vet ni vad, jag tror faktiskt ändå att jag har kommit en liten bit på vägen - för jag har faktiskt lärt mig att skjuta fall åt sidan där jag uppenbarligen inte kan göra så mycket skillnad, eller där jag vet att det inte är jag som är problemet. :)
En tryggare person - det är vad jag känner mig som nuförtiden :)

I served out my detention, and in the end I got an honorable mention

Idag måste jag få klappa mig själv på ryggen och kalla mig duktig!

Trots att jag vaknade gråtandes som ett barn imorse för att jag mådde så dåligt (blev sjuk igen under gårdagskvällen - feber och förkylning nummer 100 under senaste månaderna) masade jag mig iväg till skolan för att närvara på föreläsning och basgrupp, tog en liten powernap bredvid min jobbanattsovande fruga under lunchen och pluggade sedan själv ända fram till halv sex - då jag tyckte att det fick vara nog för dagen! Lite stolt är jag faktiskt, för oftast ger jag upp ganska snabbt när jag känner mig hängig. Det finns nog i min bok ingen värre förutsättning för att läsa än att ha sprängande huvudvärk så ögonen går i kors :P

Resterande delen av dagen gick åt till att ligga i soffan och titta på Grey's med Magnus. Det är nog nääästan så att man får räkna in det till pluggandet med, för man får en hel del repetitioner av vad man lärt sig när man förklarar ingrepp och sjukdomar/åkommor etc för Mange! :D Vi har för övrigt snart hunnit komma igenom 6 säsonger under de senaste månaderna. Fy så nördiga vi är ;)

För att ljusa upp tillvaron lite (mestadels för mig gissar jag) slänger vi in lite fler bilder från gårdagen :D
Sasuke smyger på fåglar!

Denhär hästen tycker jag om lite extra ska ni veta :) Hon är så mysig att ha o göra med (jag räknar bort de tvärnitarna hon gjorde under ridturen, hehe) :D Det är Dimma förresten!

Den här lille busungen stod och bet mig i rumpan hela tiden när jag kröp omkring i lera och bajs för att fota hans kamrater ;)

Embla :D

Busgrabbar!



Lucy & Teitur


Jarina

Passade på att knäppa lite bilder idag när jag var ute i stallet :) Här får ni några utav dem!

Midweek!

Idag har jag verkligen haft fullt upp, men på ett bra sätt :)

Under förmiddagen var jag på Clinicum (övningskliniken på skolan) och tränade på lite olika moment inför tentan. Bland annat gav jag injektioner, tog venprov och satte PVK. Efter det traskade jag hem, pluggade lite extra och blev sedan bjuden på en supergod, hemmalagad lunch av Mange innan jag tog bussen ut till stallet (Sandras stall).

Väl därute lekte jag fotograf med hästarna en stund. Man måste passa på när det är sånt fint väder ute och man har fina motiv framför sig! När jag lände mig färdigfotad och hade gosat lite med dem tog jag med mig en av hästarna, Lucy (Lusen), ut på en härlig promenad i solen. Det var nog uppskattat från både hennes och min sida. När sedan Sandra dök upp red vi ut en sväng på Dimma och Embla, vilket var riktigt roligt - men som faktiskt tog musten ur mig haha!

De två sötnosarna fick nämligen för sig att tvärnita ibland, varpå man fick skänkla nästan hela tiden - och ibland hjälpte inte ens det hehe ;). När jag väl kom hem hade jag tänkt att gå vidare till gymmet, men jag hade verkligen inte energi kvar så jag sjönk ihop här en stund... Vilket ser ut att bli en lång stund ;)

Här spenderar jag min förmiddag idag! En v...

20111109988 (MMS)

Här spenderar jag min förmiddag idag! En vecka kvar till kunskaperna ska prövas under en både skriftlig och praktisk tenta. Efter detta bjuder karln på lunch, sedan åker jag ut och pysslar häst i några timmar :)


True or false, it's still there, teaching me

Inatt hände någonting som var riktigt konstigt!

Jag vaknade till och var alldeles förvirrad (ja, faktiskt mer än vanligt). Det tog mig ett tag att orientera mig, men när jag väl vaknat till upptäckte jag att jag var totalt dyngsur! Det rann vatten (som jag senare upptäckte var svett) på både armar, ben och mage och både täcke och madrass var helt blöta. Jag hade hjärtklappning, var yr i huvudet samt hade riktigt ont i magen och det tog en lång stund innan jag lyckades somna om. Vad tusan kan det ha varit som hänt?

Kan jag ha fått en ångestattack i sömnen? Är det ens möjligt? Jag har svårt att tro att en vanlig mardröm kan få en att må sådär. Borde man inte minnas någonting ifrån den i såna fall? Eller är det kanske min kära tarmsjuka som spökar igen? Jag har faktiskt ingen aning om jag ska vara ärlig. Och att inte veta, det gör mig superskraj!

!!!

Nu är jag helt slutkörd!

Jag och Jossan gick till gymmet straxt efter tre och kom hem nu! Vi körde cykling, löpte som tokar (både i rejäl uppförsbacke och plant) samt lyfte tungt skrot!! Fy vad min kropp kommer skrika utav smärta imorgon när jag vaknar - men det är det värt ;)

Sasukes favoritplats: badrumshyllan. Numer...

20111107987 (MMS)

Sasukes favoritplats: badrumshyllan. Numera kallad Sasukes crib ;)


Lift up the receiver, I'll make you a believer

Vilken superkväll det blev igår!

Det var ju som jag nämnt dags att fira Tobbe lite ordentligare, och det gjorde vi minsann! Vi började ute hos honom i Skärblacka, där släkt och vänner samlats. Där blev vi bjudna på mat och hade trevligt ända fram tills vi åkte in till stan och gick ut på Cromwells. Som vanligt när det är partaj med gänget så blev det massor utav tokigheter, och jag tror jag skrattade mig till träningsvärk i magmusklerna! Är även blå och svullen på mitt ena knä, då figge fick för sig att wrestlingkasta mig på ett bord :P Så kan det gå ;)
Vi köpte en mycket fin present till Tobbe: Gudrun! Med sig på armen hade hon en presentpåse med lite lagningskit, glidmedel, ett vackert brev och en fin whisky ;) De andra grabbarna kompletterade även med kondomer och ännu en whisky ;)

Vilken skönhet hon är va ?;)


Bus!

Kvällen blev som sagt fylld av roligheter, men jag tog inte med mig någon kamera. Några bilder knäpptes dock från lite olika håll! Grabbarna tyckte det var jätteroligt att jagh ar större armmuskler än Figge, så Nisse var tvungen av föreviga det hela på kort. Dock tycker jag inte att det syns här haha!

Stoffe körde på en lite snyggare look än vanligt :)

Jag knäppte en snygg bild på Tobbe och la upp den på facebook med texten :"kärlek vid första överfallet" hehe ;) Dock hade jag inte helkoll varpå den hamnade på Manges, så jag får dela den med er här istället ;)


.. Och där tog bildbevisen slut ;) Vi har dock precis tittat igenom en sinnessjukt rolig film på Manges telefon som spelades in när vi precis kommit in till stan. Fy vad vi skrattade!

Utställningen

Här kommer de bilderna som blev användbara från utställningen. Tyvärr blev många suddiga då vi hade lite för lång slutartid på kameran, tusan! :P
Fina Jasper :)

Jarina (Jaspers mamma) blir putsad :)


Det fanns småhästar i alla möjliga spännande färger och former!

Sandras dotter, Alice, visade upp Jarina! :)





Det var de bilder jag tyckte var användbara! :P Jag tycker det är jättesvårt att fota när det är dåligt med ljus. Eftersom jag vägrar använda blixt för det ju med sig att jag måste höja ISOn (=brusigare bilder) samt förlänga slutartiden (=lätt suddiga bilder om motivet rör sig). Någon som har ett bra tips eller två? ;)

Quick update!

Nu har vi kommit hem från utställningen! Det var riktigt mysigt, även fast det var lite kallt! Jag märkte dock inte av det först, men när jag satte mig i bilen började jag huttra som en tok :P Innan var jag så upptagen med allt roligt som hände runtikring! Både jag och Magnus slängde oss i ett varmt bad när vi kom hem och nu ska vi fixa lite varm oboy för att värma upp oss ytterligare. Gud så veka vi är ;)

Nu ska jag Leta upp lite material inför charader-lekarna vi planerat för ikväll. Sen ska jag göra mig iordning för partaj! :)
Delar med mig an en bild så länge (Hinner inte lägga in alla nu, men de kommer imorgon)! Här har ni Sandras lilla Jasper. Världens sötaste busfrö! Jag är helkär :)

Saturday

Här är vi uppe tidigt idag! Trots detta känner jag mig faktiskt ganska utvilad, efter att ha varit supertrött hela veckan! Vi ska nämligen åka iväg på ponnyutställning snart, Mange och jag. Tänkte passa på att ta med mig kameran och träna lite medans jag är där. Det lär ju finnas en hel del fint att fotografera, inte minst Sandras superfina hästar!

För att klämma in lite annat så kastrerade vi ju som sagt Sasuke igår. Oj vad svårt de hade för att uttala hans namn på veterinärkliniken, haha. Stackarna! I alla fall så märks det inte ens på honom att han varit med om ett ingrepp. Han behöver inte ha tratt, för han bryr sig inte alls om såren, och skuttar omkring i lägenheten som vanligt och hittar på rackartyg! Igår punkterade han bland annat min gymboll! De andra katterna är livrädda för den, då den är så stor, men Sasuke han kastar sig på den så att den rullar och sen jagar han den och har sig. Han är verkligen en klass för sig!
Lite groggy och sur över att han inte hade kontroll var han när vi hämtade honom, men det var över snabbt ;)
"Han kanske vill vara ensam ett tag när ni kommer hem. Han kanske inte kan värja sig mot de andra katterna" Sa veterinären innan vi åkte. Haha jojo ;) Han skulle ju hoppa på de andra och busa direkt när vi kom hem. Det är ju han som är boss ;)

When the moonlight hits your bright eyes, I go blind

Gick till gymmet idag med inställningen att ta det lite lugnt då jag var väldigt hängig samt hade huvudvärk.

Väl på plats mötte jag dock Jossan, som informerade mig om att hon hade varit där i två timmar och tränat skiten ur sig, varpå jag själv började bli riktigt taggad under tiden vi pratade. Det slutade helt enkelt med att jag själv cyklade en mil som uppvärmning i lagom tempo och med medelhög belastning, för att sedan ösa på med backträning som tog musten ur benen på mig. Efter det kände jag mig dock inte riktigt färdig heller, utan körde även lite hantlar (10-kilos, då jag inte tränat armar på säkert 3 veckor) samt avslutade med magövningar.

Så gick det med det helt enkelt ;)

Snipp snipp

Just nu ligger våran minsting på operationsbordet!

Mange var söt och lämnade honom imorse för att jag skulle få chansen att sova lite, och snart ska vi tillsammans åka och hämta upp honom. Han blev nämligen ett halvår i tisdags, så det är alltså kastrering och chipmärkning som det var dags för nu! Det är konstigt att man alltid är lika nervös, trots att det här är fjärde gången jag är med om det ;)
Våran lillskit har blivit stor!

Dagen i övrigt kommer fyllas med plugg, träning och en supermysig filmkväll! Låter som en rätt bra fredag ;)

Tobo the hobo turned 18!!

Nu kommer äntligen bilderna från Tobbes födelsedagsfirande (del 1 såklart, det stora firandet blir på lördag!)
Lite obligatoriska mupp-bilder på mig och frugan får inleda det hela ;)
Och så födelsedagbarnet själv! Smickrande bild!
Kvällen började med bowling!
...Som Nisse tyvärr var bäst på ;) Han blir ju så kaxig, karln!
Det är ett äkta privilegium jag har, att få mysa med denna fina karl ;)
Nisse blev dock bitter när han såg hur grym jag var ;)
Fulast vinner! Jag vann :) SÅKLART! :D
Tobbe sprang nöjt runt och hinkade öl både på bowlingen och senare under kvällen! Han till och med frågade servitörerna om de ville se hans leg haha! Stolt herre ;)
Busa bör man, annars dör man!
Notera min fina inledning på andra serien ;) Självklart gick det lika bra senare med... ;)
Vilken jäkla posare.... :P
Bitter tvåa...
Efter bowlingen åkte vi till O'learys där vi käkade mat! Jag hade dock jäklarns otur med mitt kött (först fick jag en kall bit, sedan en som var dränkt i salt)!
Längre än såhär hängde inte kameran med, för jag kände mig som en japansk turist när jag satt och fotade allt och alla ;) Mat till champions league blev det i alla fall som ett avslut på en riktigt trevlig kväll! Jag ser fram emot det fortsatta firandet i helgen :)

Best feeling i've ever had

Idag är det våran dag, min underbara :)

Kanske är det därför jag känner mig lite extra uppåt? :) Om en månad firar vi ett år som förlovade, och det känns helt magiskt! Jag kan inte ens beskriva känslan i ord! Ett firande utöver det vanliga ligger planerna på, men vad tänker jag inte avslöja ;D Inte ännu i alla fall :)

I love it!

dscn0275 (MMS)

Jag älskar min alldeles underbara tillvaro med min alldeles underbara man :') Fy så oförskämt lycklig jag är!


Nu är jag slut! Har precis kommit hem efte...

20111101974 (MMS)

Nu är jag slut! Har precis kommit hem efter en fullspäckad dag! Jag har hunnit vara i skolan och fylla på mina kunskaper om depression, jaga ny soffa med frugan samt slutligen bowlat och ätit mat på Olearys tillsammans med Mange och grabbarna :) Det är ju nämligen så att lillkusinen Tobbe fyller vuxen idag, varpå han ska firas ordentligt under veckans gång! Mer om dagen får ni höra imorgon, för nu ska jag krypa in i frugans famn och sova gott :) godnatt!


RSS 2.0